Lapphyttan och bergsmansbyn Olsbenning

Lapphyttan är en järnframställningsplats som användes under tidig medeltid. Utgrävningar som gjordes under 1980-talet visar att en masugn med tillhörande anläggningar har varit i bruk under 1100-, 1200- och 1300-talen. Lapphyttan är en av de äldsta undersökta masugnarna i Europa. Ändå är den samtida med många andra platser som har blivit inventerade runt om i Bergslagen. Platsen på byn Olsbennings utmark har sedan länge varit känd som "Lapphyttan" i folkmun. I Norberg finns en rekonstruktion av Lapphyttan, Nya Lapphyttan.

Mitt i byn Olsbenning fanns redan på 1100-talet också en hyttplats. Arkeologiska fynd visar att järn då, liksom på Lapphyttan, framställdes i en masugn. Olika masugnar har sedan varit i bruk på samma plats ända fram till 1874. Järnet tillverkades av bergsbrukande bönder. Läget vid ån gav vattenkraft till hyttan och intillden byggde bergsmännen sina gårdar. Kring bergsmansbyn fanns åker- och ängsmarken och utanför den skogen som gav träkol till hyttdriften.

Bergsmanshushållen framställde järn, i allt större hyttor, fram till mitten av 1800-talet. En del av Olsbennings gårdar har flyttats ut, men flera ligger kvar i byns kärna. Jordbruk håller landskapet öppet så som det varit i närmare tusen år.