Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Eftersom vi i Sverige inte är så vana vid höga
temperaturer kan vi få negativa hälsoeffekter vid betydligt lägre temperaturer än i till exempel Sydeuropa.

Tillhör du eller en anhörig riskgrupperna?

Extrem värme är farligt för alla, men vissa behöver ta hand om sig extra mycket under en värmebölja och det gäller framför allt:
Äldre
När man blir äldre kan temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre.

Kroniskt sjuka

Hälsoproblem såsom hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demens, diabetes och psykisk sjukdom ökar risken.

Personer med funktionsnedsättning

Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler. För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.

Små barn och gravida

Kan vara särskilt känsliga när det blir varmt. Små barn har oftast inte fått igång sin förmåga att svettas. Gravida har en viss risk att föda för tidigt.

Personer som tar medicin

Vissa mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och
vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och
neuroleptika.

Hur påverkas kroppen av värme?

Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera ökad svettning blir
blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt.
Värmerelaterade dödsfall hos äldre beror oftast på cirkulationsrubbningar.

Ibland kan huvudvärk och illamående vara tecken på början till värmeslag. Värmeslag kan vara livshotande. Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 °C och andra symtom kan vara kräkningar, synstörningar, yrsel, förvirring och snabb puls. Se till att snabbt komma till en sval plats, dricka och att svalka kroppen.

Vid värmeutmattning och värmeslag ska inte febernedsättande tas, det kan förvärra tillståndet.

Värmevarningar från SMHI

SMHI utfärdar meddelande och varningar om höga temperaturer för att man lokalt ska kunna sätta in åtgärder i tid för sårbara grupper i samhället.

SMHI skickar ut:

• meddelande om höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 °C tre dagar i följd.
• klass 1-varning för mycket höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 °C tre dagar i följd.
  
• klass 2-varning för extremt höga temperaturer när prognosen visar en maxtemperatur på minst 30 °C i fem dagar i följd och/eller att maxtemperaturen
  ligger på minst 33 °C tre dagar i följd.
  

SMHI sprider meddelanden och varningar via smhi.se, SMHI:s mobilapp, Twitter samt radio P1. Samma information finns även på krisinformation.se.

Gör så här vid en värmebölja

Sommarvärmen kan vara farlig för alla – särskilt för äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning men även för små barn, gravida och personer som tar medicin.

Ta hjälp av dessa råd:

VAR UPPMÄRKSAM PÅ INOMHUSTEMPERATUREN

Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.

DRICK MER

Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som t.ex. grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.

ORDNA SVAL MILJÖ

Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.

ORDNA SVALKA

En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.

TA DET LUGNT

Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.

FÖRVARA LÄKEMEDEL RÄTT

Förvara mediciner svalare än 25 °C grader eller i kylskåp. Läs om förvaring på förpackningen.

VAR UPPMÄRKSAM

Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, t.ex. vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.